lina lindström och livet

Precis hemkommen efter en stärkande joggingtur. Haha, jo man får vara så här hurtig och på gränsen till självgod, jag lovar! Jag satt framför TV:n och funderade var jag skulle hitta inspirationen till att ta mig ut och jogga då jag insåg att ibland måste man bara ut så kommer inspirationen och lusten sen. Och ja, så funkar det! Orkade inte åka till Sidsjön för att springa med brorsan idag, dessutom är det ju kanon TV från 20-23 (Top Model + allra sista avsnittet av Gilmore Girls, ever!) så det fick bli här i hooden, in da cube. Haha, ja på Kuben/Skönsmon alltså. Började med att springa på "ovansidan", södra sidan av Fridhemsgatan, bland villorna. Där omkring kan jag för övrigt mycket väl tänka mig att bo den dagen vi ska ha hus....Ja, sen så vek jag ner till Fridhemsgatan och tog ett djupt andetag och började klättringen. Från Grevebäcken och hela vägen upp till Kubenplanen, helt utan att stanna! Stannade inte någon gång på turen alls, men just den biten är ju bara uppför, jippie! Då jag kom i höjd med vårt hus kände jag mig som Mr Balboa så därför fortsatte jag till planen och sen ner vid kyrkan och sen hem "bakifrån", haha. Yes yes yes, vilken kick det kan vara att pressa sig själv!

Haha, låter som om jag slagit dubbla världsrekord,  minst. Ska tysta mig själv genom en burk ravioli nu. Kolhydrater - ´cause I´m worth it!  ;0)