Mysig kväll/natt/morgon

Igår direkt efter jobbet åkte vi till Hanna och Marcus och grabbsen för middag och övrigt samkväm. En mycket trevlig kväll med thaimat, cheesecake, vin, öl, cheesedoodles och kortspel. Barnen lekte någon timme innan de knoppade. För att slippa dra upp Bella och lägga om henne hemma och för att både jag och Pontus skulle få avnjuta lite alkohol så sov vi där. Det gick jättebra och det var mysigt att äta frukost imorse som värsta kollektivet. Men det finns inga "Tillsammans-vibbar" där hemma, no no, det är modernt och minimalistiskt för hela slanten. Men fint är det! Tack för igår kära vänner!



 
Inte lätt att få alla tre på bild =)


Helags!

Trötta och med ömmande axlar, vrister, hälsenor och skulderblad är vi då hemma igen efter tre dagar på fjället. Det var underbart och vi är så stolta över våran underbara dotter! Vi var alltså ute från onsdag kl 10.00 till idag, fredag kl 16.00, och Mirabelle har gnällt totalt kanske 30 min, varav merparten av detta gnäll skedde i bilen på vägen dit och hem. Annars så har hon verkligen bara gillat läget. Hon har sovit eller småpratat och tittat på omgivningen då hon suttit i bärryggsäcken, ätit allt hon bjudits med glädje; välling, burkmat, frystorkat, tortellini, smörgås med mjukost, russin etc..., hon har sovit gott båda nätterna, hela nätterna, hon har varit nöjd med att leka i ett tält utan leksaker (eller med massa leksaker om man räknar ficklampor, toapapper och kortlekar som lekaker förstås), hon har inte klagat mer än hemma då vi bytt blöja fast det skett i tält, på kalfjäll och på Helagsstationen i en soffa, hon har skrattat och busat, lärt sig stå själv i flera sekunder, varit ute i blåst och regn utan att klaga....Ja, Marie Mirabelle; mamma och pappa är så stolta över dig!

Och jo, vi är lite stolta över oss själva med. Vi bar ju alltså dryga 20 kilo vardera i totalt 3,5 mil. Det är nästan 1/3 av min vikt så jag är faktiskt imponerad över oss båda, men kanske mest över mig själv, hihi! Sist vi gick en övernattningstur så bar jag 14 kilo så jag har alltså avancerat, mer eller mindre frivilligt. Sist bar vi ju inte direkt oanvända och använda blöjor, burkmat, extrakläder till en tredje person etc. Men det är fantastiskt att vi iaf kunde vara ute så här trots att vi nu är föräldrar.

Nu sover Bella och vi ska snart äta grillat kött och dricka vin. Lär ju somna efter ett halvt glas ;0)




  
Packade och klara för äventyr! / Allt startade på Kläppens fjällparkering / Playa de Kesu

   
I början gick det bra men oj vad jobbigt det var att bära Bella...

   
..nånstans vid trädgränsen började mina axlar säga ifrån och Pontus sa "paus" utan att fråga, skönt! Sen så bytte vi och jag bar packningen, lite tyngre men bättre packat.


Fjället var fullt av vacker ljung!
  
Bella och Pontus leker med sten och vatten, jag fotar.


Helags, Sveriges sydligaste glaciär.

   
Höst / Renar / Ren och Helags / Snart framme!

    
Vid stationen / STF:s flagga / Näringsrikt mellanmål (grädde och sylt och liiite våffla) / Bellas fordon


Jag och Bella busar medans pappa Pontus reser tält.

   
Middag vid tältet / Disk i glaciärvatten, kallt! / Bella sjunger "imse vimse" med levande rekvistia / Mina!

   
Vi hade inte så mycket leksaker med / Sov sött i sovsäcken / Vi spelar kort med Bella som bord, haha!

  
6.30 / solen skingrar dimman / På väg mot Helags topp


Helagsvatten, gött!

   
Vi gick inte hela vägen då det var jävulskt brant, steningt och då det rullade in rådimma och regnmoln. Och ja, Bella var rätt tung att bära i den stigningen...Men utsikten var fenomenal även på hälften, ovan molnen som ni ser!



Lunch på ca 1400 möh

   
I naturen finns det en hel del...natur!

  
Påkommen med att svulstäta russin / Polarull (som jag kallar trollbomull) / Renarna följde också leden bitvis, hihi

  
Pappa är bäst!
   
Då vi skulle packa ihop i fredagsmorse la sig Bella och vilade istället / Lunch på väg ner mot bilen / Siktet inställt på stormköket trots konstanst "aj-aj-ande", eller troligen precis därför...

 
Bella-bus-bebis. Eller barn kanske hon är nu?


I mål! Möra men glada!


Kvällsutflykt med familjen

Vid 19.20 igår, typ den tiden vi normalt ber en tyst bön om att Mirabelle snart ska somna, så åkte vi till Anderssjöåfallet i Hamra. Vi klädde Bella efter lager-på-lager principen med pyjamas underst och vindoverall överst, haha. Hon somnade på vägen dit vilket verkligen inte var planen men då hon varken fått välling eller sovit speciellt länge så väckte vi henne då vi kom fram och det störde henne som tur var inte alls. Hon var glad och nyfiken under tiden vi kollade på vattnet, gå-tränade och fikade. Tyvärr somnade hon däremot inte på vägen hem men det krävde bara en kvart eller så i en famn hemma så sov hon gott för natten.

Jag har ju jobbat sju dagar på raken nu och kände att alla dagar är precis lika; jobb, middag, lite Bella-lek, få Bella att sova, kolla på TV, sova själv. Om och om igen. Så igår hade vi TV-förbud och gjorde alltså denna utflykt istället, skitkul! Sen blev det kanske lite väl sent men det gick ju fintfint ändå!



  
  
  

 


Imorgon bär det av mot Helags! Vi ska då göra premiärturen i tält hela familjen, två nätter dessutom. Jag hoppas verkligen att Mirabelle sover bättre än vad jag gör i tält. Fy, hatar egentligen det men jag älskar att vandra och för att få ut det mesta av en vandring så krävs tält. Vi använder onsdagen för att nå foten av Helags, sen ska vi bestiga Helags på torsdagen och äta middag på stationen, sen går vi hemåt på fredag. Ska bli grymt roligt och jag hoppas vi får hyfsat väder så vi ser några vyer, speciellt från Helags som ju faktiskt är 1795 möh så vi rätt väder kan vi nog se både långt och vackert så att säga. Nu ska snart Mirabelle sova och då ska jag och Pontus packa. Lite trixigt blir det så vi bara kan använda en ryggsäck då en av oss ju bär Mirabelle. Det blir jag som bär henne iaf, det blir ca 15 kilo 20 kilo och Pontus kommer bära lite över 20 förmodligen då han ju ska bära tält, sovsäcka, kök, mat etc... Inget onödigt får tas med men det blir en hel del ändå. Vi måste ju bära med oss både rena och smutsiga blöjor med, haha!

Ska bli spännande att se hur det går. Kommer hon lessna på bärryggsäcken, kan hon sova i tältet, kommer hennes myggmedel vara tillräckligt effektivt, kommer det spöregna, kommer jag att få psykbryt på knott, kommer jag orka bära Bella tre dagar...? Det får gå hur det går för i fjällen kan ingen höra dig klaga! ;0)

Hoppas!

Fick nyss veta att mina båda bröder med familjer troligen kommer och hälsar på oss under hösten, jippie! Den äldre av dom har tidigare sagt att han inte skulle komma förrän vi kunde bjuda på vårsol men det var tydligen ett storebrorskämt som inte riktigt gick fram då jag faktiskt trodde han menade det, haha.

De var ju här i fjol med och vi hade superkul. Då var ju Mirabelle bara någon månad och sov mest hela tiden så den här gången har nog kusinerna lite mer utbyte av varandra, kul! Alltså, de har ju såklart träffat varandra sedan dess, nu i sommar, men det känns som om Mirabelle lär sig saker varje dag så om någon månad till kan hon nog verkligen interagera med sina kära kusiner! Ibland blir jag så avundsjuk på dom som har varandra så nära men det var ju jag som flyttade så... Men någon dag kanske vi bor närmre varandra igen!


 
2008:s höstbesök!

Men jag vill ju fjällvandra!!

Onsdag
26.08.2009

Regn 16°Laber bris, 7 m/s fra sør-sørøst

Regn. Laber bris, 7 m/s fra sør-sørøst. 4,8 mm nedbør i døgnet.

Torsdag
27.08.2009

Regn 14°Laber bris, 6 m/s fra sør

Regn. Laber bris, 6 m/s fra sør. 4,2 mm nedbør i døgnet.

Fredag
28.08.2009

Regn 15°Lett bris, 5 m/s fra sørøst

Regn. Lett bris, 5 m/s fra sørøst. 2,5 mm nedbør i døgnet.


Tänkte vandra till och upp på Helags då jag är ledig ons-fre till veckan men nej, kanske inte då? Men det är långt dit så kanske ändrar det sig...Varmt blir det iaf! =)

Jag är en prinsessa, minsann! ;0)

Men vad nu, tänker ni kankse? Men så här är det; jag och Pontus har spikat allt kring bröllopet nu och det blir på Storulvåns fjällstation den 19/6 2010. Känns datumet igen? Japp, Kronprinsessan Victoria gifter sig då. Ytterligare en prinsessegrej är att prinsessan Madeleine ju svarade "klart jag vill", då Jonas friade. Så svarade jag med! Så ja, lite prinsessa finns det nog i mig ;0)

 Men som ni förstår så blir det långt ifrån ett prinsessebröllop. Det blir däremot ett bröllop helt i vår stil och jag längtar så mycket! Det ska bli underbart och det är så skönt att allt redan är klart. Vi kommer att åka upp på fredagen redan efter att ha lämnat Bella i Östersund hos svärföräldrarna. Sen så kommer gästerna på lördagförmiddag, vilka är få till antalet då det bara är vi, våra föräldrar och syskon med barn som är bjudna. Då ska vi ut på en mindre gemensam fjällvandring någon timme som inkluderar lunch i det fria med öl och varsin miniflaska jägermaister (japp, planerat som sagt). Sen vandrar vi gemensamt tillbaka mot stationen men stannar till vid fjällkåtan och där ska vigseln hållas. Japp, iförda friluftskläder! Vi har bokat vigselförättare men exakt vad vi vill att hon ska säga ska vi diskutera i vår. Vigseln kommer ta max 20 min sen så är det "fri lek" med bastu och sånt någon timme innan det blir bröllopsmiddag på stationen. Och där är det slut med fjällrävenbrallor och kängor. Japp, vi har valt att sätta kavaj som dresscode till middagen för att få klä upp oss och vara vårt allra finaste, haha. Det blir en specialkomponerad meny som vi ska bestämma med kocken längre fram. Trerätters med en söt liten bröllopstårta som avslutning! =) Sen kommer festen fortsätta så länge folk vill och sedan åker vi alla hem nästa eftermiddag. Vi har varit på Storulvån två gånger och det är så vackert! Det är STF:s enda (?) fjällstation man kan åka bil till. Trots detta så är det verkligen mitt i ingenstans. Mitt i allt det vi älskar.

Det finns som sagt visa detaljer att bestämma men plats, datum, vigselförättare, gäster, rumsbokning etc är allt klart och det är nästan ett år kvar. Lovely, ingen hipsig bridezilla längre.

Jag är helt övertygad om att det blir underbart, vackert, kul, eget, gott, romantiskt och helt "Pontus och Lina" och jag är så glad över att få gifta mig med mannen jag älskar och ska spendera resten av mitt liv med!


BVC-rapport

Det är väldigt sällan vi blir kallade till BVC nu, det beror ju på att Mirabelle blir äldre. Sist var på 10-månaderskollen och idag var det 1-årskoll och vaccinationspruta. Jag jobbade men Pontus tog henne såklart. De cyklade dit och kom nästan 30 minuter för tidigt men de hade roat sig med alla skojiga leksaker där. Väl inne kunde det konstateras att Mirabelle är helt frisk, go och glad och att ja, sprutor gör ont men bara en stund. Hon är 81 cm lång och väger 12,1 kg vilket tydligen är en del. Doktorn hade sagt till Pontus att av 100 barn är 90 både kortare och lättare än Bella! Jag som nojat mig över att hon är så tunn, haha. Men hon är verkligen inte tjock, inget gosigt bebishull alls nästan, jo lite på låren men det är allt. Hon är stor hela hon bara. Men jag kanske kan sluta stoppa i smör eller olja i hennes mat nu, hihi? Men nä, tror nog hon ska få det ibland ändå. Jag är uppväxt på pära, fiskbullar och en rejäl klick smör, yummie! =)


0,4 plus

Jajamän, snart är vintern här för inatt hade vi 0,4 plus vilket innebär att det garanterat var minusgrader på fjället, kanske till och med i byarna som ligger ännu högre, och hemma hos Hanna och Marcus förmodligen, eller hur, haha? Det är ändå något fint med det, luften är hög och klar och solen skiner faktiskt just nu så sakta men säkert kommer ju temperaturen stiga under dagen. Förra hösten var hur fin som helst med soliga, kalla dagar så jag hoppas att det blir så i år med. Tyvärr kommer vi ju inte kunna utnyttja det på samma sätt nu då vi förmodligen kommer jobba om varandra många dagar men någon lucka ska vi väl hitta. Vi har ju inte ens sovit i tält med Bella än, det måste göras innan det blir för kallt!

Igår pratade jag med mamma en timme i telefonen och det var väldigt trevligt. Det innebär tyvärr att då jag lägger på känns det mindre trevligt att vara 30 mil hemifrån. Min hemlängtan kommer och går, kombinerat med en "bortlängtan", alltså en längtan till en stad, oftast Östersund. Fjällen är otroliga, människorna vi umgås med här är fantastiska men ja, det saknas något. Dessutom läser jag Invandrarna nu och Kristinas hemlängtan till Duvemåla kanske spiller över lite på mig, haha? Men vi stannar här en stund till. Arbetsmarkanden är ju minst sagt avslagen och Pontus har ju ett toppenjobb här som han trivs på och jag har förmodligen goda chanser att få jobba med, speciellt i vinter så vi får gilla läget och avvakta.

Lustigt nog så längtar jag efter vintern. Jag älskar ju värme och sommar men då den är så fjösig här så vill jag ha vinter istället, för den är ju kanon! Massa kall, gnistrande snö, utförs- och längdåkning och sen vårsolen. Mumma! Ska bli kul att se hur Bella trivs i fjällpulkan i år. Hon är ju minst sagt mer rörlig och har ett väldigt bestämt humör ibland så det kanske blir mer vanlig pulka kombinerat med slalom för oss föräldrar i år. Men vi ska definitivt testa!




 
På cykelturen i måndags som avslutades med fika på museet. Bella grymt sugen på kladdkaka!

 
Jocke och Pontus fiskade igår, fint men ingen fisk.


Bella på dass, haha. Nejdå, men hon bajsar då hon sitter i sitt lånade lekhus så nästan!


Förmiddagslur nyss. Igår sov hon en gång, mellan 13-15 typ, idag första luren redan 9.30. Rutiner, någon?

Plejdejt

Idag var Jocke här med sin dotter Sigrid så vi vuxna, jag, Pontus och Jocke, fikade medan Sigrid och Mirabelle lekte. Det gick mest ut på att ge/ta varandras rån, bråka lite om gunghästen (ska erkänna att jag trodde de var för små för det men de knuffade minsann lite på varandra), riva lego och sist gå på vagnpromenad som slutade i att båda somnade. En kul förmiddag!

Nu ska vi snart äta en pensionärstidig middag här innan Pontus ska fiska med Jocke. Jag och Bella ska väl mest bara hänga. Kolla på TV, kliva upp och ner på Bobby caren, springa med lära-gå-vagnen och så där. Soft.

Imorgon är det jobb igen. Jobbar fem dagar på raken sen vilket är ovanligt då jag ju inte jobbar heltid men det ska bli kul. Sen så hoppas jag att vi kan planera in vårt nästa Östersundsbesök snart med. Vi firar ju tio år i september och tänkte ha en heldag själva på stan. Strosa, en eftermiddagsöl, en fin middag och bio typ. Det är lyx det! ;0)


Tack underbara svärföräldrar!

Igår var ju jag alltså på personalfest och Pontus jobbade så Pontus mamma och pappa, aka mina svärföräldrar, aka Mirabelles farmor och farfar var alltså barnvakt. Att bara vara barnvakt är såklart jättesnällt men nu är det ju dessutom så att de bor i Östersund, alltså 20 mil härifrån. Men de kom vid 11, var med henne hela dagen och kvällen och åkte hem 22.30 för att sedan kliva upp och jobba imorse. Vilken hjälteinsats!  Allt bara för att jag skulle få gå på fest! Tack å tack!

Mirabelle hade kul, de hade kul och jag hade kul på persoanlfesten. Hur kul Pontus hade det på jobbet vet jag inte men det var säkert ok, haha.

Vi började med att bowla iaf och jag var ovanligt bra! I och med detta så var det ju ovanligt kul med, förstås. Sen gick vi till jobbet och åt kräftor, västerbottenpaj med souvas, bröd och dipp. Lite dryck slank ner med och det var en mycket trivsam tillställning. Vid 22 var alla nöjda och det kändes lagom då vissa faktiskt skulle jobba idag och andra av oss är småbarnsföräldrar, haha.

Idag och imorgon är både jag och Bejbi lediga. Vi hade planer på att vandra med övernattning men det regnar och desutom står vår bil uppallad i väntan på skruvar till nya bromsskivor så det blir kanske en cykeltur med fikaasvlutning i byn istället.



Pontus o Bella i september 08, Djupdalvallens våffelstuga.
Mina älsklingar!

Jobb & personalfest

Ikväll är det personalfest, ska bli jättekul! Vi ska bowla och äta kräftor, jag är inte särskilt bra på något av det men det löser sig nog =) Respektive är också bjudna men tyvärr så jobbar Pontus. Bella då? Jodå, Pontus föräldrar kommer hit och är barnvakt. Pontus böjar 14 och slutar 22 men de kommer redan vid 11 och stannar tills någon av oss kommer hem, får se vem som kommer först.

Igår var Bella också utan oss, Hanna och Marcus var barnvakt hela dagen då både jag och Pontus jobbade (blev så då jag bytte dag för att kunna vara ledig förra helgen) och det hade gått jättebra! Lite gnäll på eftermiddagen då hon blev trött (löstes genom en lur) och några krokodiltårar då hon kände sig övergiven om framför allt Hanna lämnade rummet de var i men annars hade allt gått finfint! Känns så skönt att ha några man verkligen litar på och som bor i  byn.

Nu ska jag duscha och greja innan Pontus föräldrar dyker upp. Då ska vi äta lunch tillsammans innan jag går på jobbet. Börjar inte förrän 12 så det blir inte många timmar men det är ok då det ändå var en ren bonus att jobba idag. Jag är alltså ledig enligt schemat men de frågade om jag vill gå in extra och då Claes och Marie ändå ville komma så förmiddagen så passade jag på att tjäna någon extra peng! =)

Grattis till Elleonora och Peter med som nu har lille Edwin hos sig!





Mirabelle som färsking, en dag gammal. Mumma!

Fornminnesparken

Här i Funäs finns en park som heter Fornminnesparken. För er som är bekanta med Sundsvall, som jag antar att typ 90% av er är, så påminner det mycket om Norra berget. En gräsplätt med små gamla hus från förr helt enkelt och med ett litet fik som serverar kaffe och våfflor. Det är precis så mysigt som det låter! På alla husen finns en liten skylt som enkelt förklarar vad huset användes till förr och här och var finns små skyltar med texter om "livet förr". Jag och Mirabelle var där i två timmar idag och det var jättekul. Det var kallt och blåsigt med med rätt kläder gick det fint ändå. Mirabelle sov inte länge idag som jag hoppades igår pga av den sena läggningen, nej då hon ville upp 6.20 så då var det bara att bifalla diktatorns önskan och masa sig upp och göra välling!

Den tidiga morgonen innebar att hon sov ca två timmar mindre än normalt under natten så redan vid 8.30 slocknade hon och sov till 10. Då åt hon lunch och lekte lite och sen gick vi alltså till Fornminnesparken. Väl där beställde jag kaffe och bulle och Mirabelle roade sig i sandlådan. Detta blev dock trist efter att sex traktorer, nio småbilar, fem små spadar, tre gigantiska spadar och tio hinkar noga undersökts så då fick hon dra sin egen vagn fram och tillbaka medan jag fikade klart. Sen klättrade hon uppför en superlång trappa, säkert tjugo meter lång iaf, i ett jäkla tempo. Självklart gick jag bakom. Efter det hittade vi en boll och vi satte oss på en trätrall och rullade den mellan varandra. Eller jag rullade och Mirabelle flyttade den iaf, någorlunda. Då kom tjejen som jobbade i serveringen och berättade att
Lilla Lo snart skulle komma. Jippie! Jag hade läst i en annons att Lilla Lo skulle vara i parken på fredagar men jag visste inte om det fortfarande var säsong men detta var sista veckan. Tur och kul! Lilla Lo är ju Funäsdalsbergets maskot under vintrarna men det visade sig alltså att hon som är Lilla Lo jobbar i parken på sommaren och då dyker Lo upp även där.

Medan vi väntade så kollade vi vad de större barnen fick lära sig i säterstugan. Säter är härjedalska för fäbod. En bastant, mycket trevlig och pedagogisk dam med gammeldagsa kläder komplett med huckle, förkläde, näverkorg och skinnstövlar lärde barnen hur de skulle få eld i järnspisen genom att "få drag", alltså att trycka ut den kalla luften ur skorstenen med hjälp av varm luft från eld. Barnen som var mellan 7-10 år ca fick själva tända elden och de tyckte att det var mycket spännande. Senare skulle de få testa att baka bröd på gammalt vis. Verkligen en kul aktivitet! Sånt ska vi göra med Mirabelle då hon blir stor.

Då kom då Lilla Lo iaf och alla barnen blev såklart superglada! Faktiskt även Mirabelle som genast sträckte sig emot henne och ville klappa. Så sa hon "dä, dä, dä" och tjöt lite roat, haha. Barnen fick ett gosedjur föreställande Lilla Lo och ett klistermärke. Ja, klart jag fattar att det är reklam. Ett sätt att köpa ungarna så de tjatar på sina föräldrar att "åka till Funäsdalsberget för fär finns ju Lo, snälla, snälla, snälla!" men det är iaf mysigt tycker jag och hon som är Lilla Lo är verkligen supertrevlig. För att barnen inte ska bli rädda låtsas hon att Lo är lite blyg för dom och gömmer ansiktet i händerna och så. Inga påtvingade kramar och sånt som jag själv absolut avskydde då jag var liten.

Efter det blev Mirabelle trött så vi gick hemåt och hon somnade i vagnen på vägen.

Nu väntar vi mest på att Pontus ska sluta jobba och komma hem. Det vankas tacos och fredagsmys!


  


Jänta å ja'

Idag har jag och Lill-Choppa varit ensamma nästan hela dagen. Eller jag roffade åt mig en sovmorgon imorse och sov 1,5 timme längre än Pontus och Mirabelle (har sovit oroligt några nätter och var så trött) men efter det har det nästan bara varit hon och jag vilket har varit jättekul faktiskt! Pontus började kl 14 men han passade på att göra sånt som han inte kan då bara han och Mirabelle är hemma; klippa gräset, fixa med bilen (och ja, han hade god hjälp) och sånt. Så även om han var hemma så sågs vi alltså inte.

Mirabelle höll ut med första luren ganska länge så hon åt faktiskt lunch innan hon sov, vilket hon normalt inte gör. Efter maten gick vi en långprommis bort till korgliften på berget. Typ 100 meter innan liften var hon så trött så hon höll på att somna sittande men då hon fick syn på korgarna reste hon sig nästan i vagnen, pekade och sa "dä, dä, dä!". Då jag inte lyfte upp henne blev hon ledsen, hon ville nog åka =) Jag behövde iaf bara gå bortom synhåll från liften så somnade hon. Sen sov hon ute i 1,5 timme medan jag läste tidningen brevid. Solen sken men det var verkligen kyligt i luften! Ni kan ju se "ovanpå" bloggens startsida vad vi har för temperaturer, typ tio grader! Solen värmer inte ens! Men det är ändå ganska härligt med den friska höstluften, så länge det inte regnar.

Efter hon sovit så gosade hon länge i min famn i soffan. Verkligen höll armarna runt halsen på mig, åh vilken känsla! Då Pontus sa hejdå innan han åkte till jobbet sa han att det såg ut som om hon njöt av att ha mig hemma och för sig själv, hihi. Kanske, Bella-gos-Bebis!

Efter goset var hon bussugen så hon började genast klättra upp och ner i den miniskinnfotölj hon fick i födelsedagspresent av mina föräldrar (superfin och den mactchar såklart våra möbler perfekt, hihi!) något som är mer eller mindre livsfarligt men såklart superkul. Vi vill inte hidra henne från att upptäcka och utvecklas heller så vi sitter alldels brevid då hon håller på och lämnar vi rummet sätter vi upp fotöljen på bordet. Men det är väl bara en tidsfråga innan hon klättrar på något annat...Jag lessnade iaf lite på leken efter en stund och kom då att tänka på min svärmor, alltså Pontus mamma. Hon har alltid haft som motto då det gäller sina barn, alltså Pontus och hans lillasyster, att aldrig säga nej bara för att säga nej. Om de ville ha picknick i vardagsrummet kl 22 på kvällen och det var helg så fick de det, om de ville baka chokladbollar med fem kompisar i köket så fick de det osv. Alltså inte säga nej bara för att det blir stökigt, stimmigt eller så. Så vill jag också bli och med det i tankarna ordnade jag ett minivattenland i köket. Ja, Bella kan ju inte direkt be om att få göra saker men jag vet att hon älskar att hålla på med vatten, att stoppa saker i vattenfyllda bunkar etc (började med att hon stoppade nappen i mitt vattenglas på café) så jag la ut ett stort badlakan på köksgolvet,  fyllde tre plastbunkar med lite ljummet vatten och la ut vispar och plastleksaker. Sen klädde jag av henne naken och satte henne i mitten. Total succé! =) En jätteenkel sak men som vissa ändå kanske inte "orkar" för att det blir blött överallt och man måste torka golvet och hänga upp handduken sen. Och ja, det blev blött överallt men det var så värt det! Bella var totalt fokuserad och glad i säkert 20-30 minuter och det är länge för en 1-åring.

På eftermiddagen trodde jag att hon antingen skulle sova en kort lur eller inte alls då hon sov ganska länge ganska sent på förmiddagen men oj vad fel jag hade. Både Bella och undertecknad sov 1,5 timme i soffan mellan 15.30-17.00, haha! Men det var mysigt så det faktum att hon inte somnade förrän efter 21 nu ikväll fick ändå vara värt det. Vem vet, kanske sover hon lite längre imorgonbitti? Vi hade iaf mysigt nu på kvällen med. Efter monsterluren i soffan kände jag ett behov av att vara ute och då jag förstod att hon skulle vara vaken några timmar till så ville jag hitta på något för att fördriva tiden lite. Så vi gick en promenad till Risnäset som är på andra sidan byn typ. Det är ett dagis där så det finns lekpark med gungor och så och eftersom klockan var efter 18 då vi kom var det fritt fram att leka! Hon var dock inte så där superimponerad men hon gungade iaf lite, grävde lite i sanden, fingrade på gunghästarna men sen fick det vara bra. Då vi hade halva vägen hem kvar började hon grina i vagnen och sträckte sig mot mig. Men jag orkar verkligen inte bära henne och dra vagnen samtidigt, speciellt inte då det är uppför nästan halva vägen hem. Så hon fick hålla ut trots att grinet blev ledsnare och ledsnare. Väl hemma blev det dock bra igen så fort hon kommit ur vagnen och ytterkläderna, skönt. Vi är ju ytterst ovana vid att hon är ledsen så där utan synbar anledning.

Efter en stund dushade jag henne och det tycker hon såklart är kul då det ju handlar om vatten =) Även då fick hon ha med sig bunkarna in så hon satt nog i duschkabinen typ 15 min iaf. Som tur var så var torktumlaren på så det vare varmt och gosigt där inne. Sen blev det bus i pyjamas och tillsist välling och en tung insomning i famnen innan jag bar henne till sin säng. Jodå, vi ska ta upp det där med läsa godnattsaga i sängen och sitta med henne tills hon somnar själv där i igen, men inte nu. Det här funkar nu och hon sover 9 av 10 nätter hela natten ca 11 timmar i sin egen säng så vi har inget att klaga på.

Ja, så kan en mor- och dotterdag Helt fantastisk!



Jag och Mirabelle i april i år

Kalas och annat skoj

Har varit väldigt dåligt med aktivitet här på bloggen ett tag nu men vi har haft gäster här sedan i torsdags så vi har haft fullt upp med massa skoj hela tiden! Sen har vi ju jobbat lite med =) Ska försöka summera lite av vad som hänt via bilder iaf, enjoy!


 
Världens finaste 1-åring älskar att dra sin vagn, även om lär-gå-vagnen är ännu lite roligare. Det tar 16 min att gå vår gata som kanske är 200 m lång? Trehjulingen har min pappa renoverat, men det dröjer nog ett tag innan det används som den ska =)

 
Djupdalsvallens våffelstuga. Bella tog dog det säkra före det osäkra och grundade med en rejäl lunch. Morfar matar.


 
 
Lagom till min födelsedag kom då sommaren tillfälligt igen! Så underbart då jag älskar att bada, eller nej, det gör jag egentligen absolut inte, men jag älskar då det är så varmt att man kan bada. Men hur som helst så gjorde vi iaf det, hela familjen! Så mysigt!


På kvällen då jag fyllde år var vi ut och åt på Veras med delar ur min släkt. Var på Veras och även om maten var sådär så hade vi en toppenkväll!




1-årskalaset var fullt med mat, fika och paket. Tack alla!



Pappa och Pontus var och fiskade en kväll, natt och morgon. Ingen fisk men en fin naturupplevelse även om hösten skvallrade om sin ankomst...

Bella-Bus-Bebis i fina mössan hon fått av Hanna och Marcus!


 


Ledig!

Nu är jag ledig två dagar, perfekt då det ju vankas kalas på lördag för Mirabelle, ja och kanske för mig på ett hörn ;0) Mamma, pappa, momor och morfar kom idag redan men de bor i en stuga i Hamra tillsammans. Sen på söndag kommer dock mamma och pappa "flytta in" hos oss då de stannar någon dag till. Jag jobbade ju idag men de var iaf in och tog en snabbfika så vi fick heja lite. Imorgon ska vi dock vara med dom hela dagen och kvällen, eller ja Pontus jobbar på dagen men jag och Mirabelle iaf. Vi ska gå på byn, åka till Djupdalsvallens våffelstuga vid Mittåkläppen och sen på kvällen ska vi ut och äta på Veras i byn. Mysigt! På lördag är det ju kalas och även om vi sagt att det börjar 16 då vi ju ska ha middag så lär ju halva dagen gå åt till förbereselser och så men lite ska vi väl hinna göra då med.

Det är helt sagolikt väder här, äntligen! Det har ju regnat och varit svinkallt sen typ midsommar men nu har det varit fint någon dag och verkar ju ska vara så hela helgen, jippie! Att jag dessutom är ledig är helt otroligt för de dagar som varit regnfria har jag alltid jobbat. Och ja, jag menar regnfria för varmt sommarväder har det inte varit även om det varit uppehåll. Men bor man i fjällen så gör man. Längtar faktiskt till vintern lite, så fint här då. På hösten med, ja det är mycket fint att se fram emot egentligen trots att jag ölskar sol och värme. Men jag har ju liksom fått vant mig vid att det inte är så här och därför lärt mig att uppskatta alla väder och årstider bättre. Fjolhöst var helt oberipligt vacker. Lite regn och ingen rejäl frost så tidigt som gjorde att löven föll av utan i flera veckor stod fjäll och skog i brand av alla fina färger på träd, buskar och gräs. Åh, så vill jag ha det igen så vi kan vara ute på fjället! För även om vi nu ska jobba "om varandra" i stort sett hela tiden i höst så måste vi ju kunna få till någon dag eller helst helg. Skulle vilja åka till Östersund och gå på dejt med, vi firar ju faktiskt 10 år nu i september, är väl värt att fira?! =) Sist vi var på dejt bara jag och Pontus var i februari och gud så skoj vi hade!

Just nu är Pontus på jakt efter en öring (kan vara fel, lyssnade inte så noga) som han såg nere vid badplatsen då han och Mirabelle var där i eftermiddags. Den var tydligen där och vakade hela tiden så han tog cyklen och spöet nu för att se om han kunde få upp den, eller någon annan. Han ska iaf få komma iväg och fiska på riktigt med min pappa nu söndagkväll-måndagförmiddag, kul för dom!

Nä, nu ska jag slötitta på TV. Är väl snart dags för Scrubs och det där köret va?



Favoritbilden i alla kategorier. Mirabelle och Pontus på flatruet, september 2008.

08 08 05



 

För exakt ett år sedan tog vi dessa bilder. Magen var stor men jag kände mig ändå jättefin, därav spetsunderkläderna kanske, haha! 
Bara två dagar senare kom ju Mirabelle och på lördag fyller hon 1 år, tiden har gått så fort, så fort. Kommer nog mer bilder i stilen "a trip down memory lane" under veckan...

Kvällspromenad

Föräldrarna behövde piggas upp med kaffe och syre och barnet behövde tröttas ut med dragning av stor vagn så vi gick en promenad ner på byn och tog en snabb fika på Villan. Kort men bra! =) Och ja, Mirabelle har mössa, vindbrallor och fleecejacka och ja, det är den 4:e augusti. Idag då hon sov ute i vagnen hade hon ullångkalsonger, mysbyxor, strumpor, två par raggsockar, l.ä t-shirt, fodrad fleecejacka och mössa. Inga vantar men jag drog ner mudden på jackan hela vägen över händerna. Jo men visst serru!


  



Då och då pratar Mirabelle med farmor och farfar via msn video. Det är alltid spännande, men till en början kan hon tycka att det är lite skumt. Men igår pratade de nog i femton minuter då Bella visade upp sina skills med lära-gå-vagnen (framåt, bakåt, vända) och vinkade och hade sig. Det är även underhållande för mig och Pontus då vi sitter och får höra "imse vimse" och andra barnsånger framförda av Claes och Marie med en fantastisk inlevelse och koreografi, haha.



Bara liiite till!

Mirabelle har varit lite missnöjd idag och jag lite trött, oklart vad som påverkar vad mest.  Det har iaf inneburit en Mirabelle som inte varit nöjd med något särskilt länge och som vägrat sova på mig i soffan. Det är ju alltid bra då man själv är trött för då kan man sova själv utan att behöva mixtra med babyvakter eller öppna fönster som man måste om hon sover ute. Annars tycker jag att det är kanon att hon sover i vagnen, bra träning inför dagis om inte annat då det bara är det som gäller. Just nu sover hon sin andra lur ute. Detta samtidigt som någon fäller träd med motorsåg, hundar skäller, någon bygger hus och grannungarna leker krig.

Snälla, låt henne sova bara lite till så lovar jag att jag ska vara världens roligaste och piggaste mamma då hon vaknar!


Fuskmamman

Vi försöker ju ge Mirabelle så mycket "vanlig" mat som möjligt nu även om en burk slinker ner då och då, är ju praktiskt då man är borta och så. En av Mirabelles favoriter är pulvermos och både jag och Pontus har väl känt någonstans att det är lite "fusk" och hur bra kan det vara egentligen? Bara vatten, mjöl och socker tänkte vi. Men idag läste jag på innehållsförteckningen och från och med nu ska jag med stolthet ge min dotter pulvermos, ja alltså inte bara, men då inga kokta päror eller så finns till hands. I ICA:s egna mos är det 90% mosad, torkad potatis, mjölkpulver, salt (hon är ju snart 1 år...), arom, vitamin c, peppar, gurkmeja, rosmarin och två E-nummer som enligt aktavara.org inte har några kända hälsorisker. Men! Det innehåller även antioxidationsmedel (sist i innehållsföreteckningen = pyttelite) som enligt aktavara.org "kan innebära hälsorisker för små barn".  Men jag intar den ställnignen att det är som med cancer och chips, "jo, man får cancer om man äter 100 big size dillchips/veckan, jag lovar!" Och nej, Bella kommer som sagt inte att enbart livnära sig på pulvermos så det blir nog bra det här!

Far och dotter på tur

   
1) Starten gick från Hållan och mot Malmbäckstugan, dock inte hela vägen fram. 2) Bella har koll på pappa
3) Skarvarna, den bortersta är "förlovningsskarven" 4) Bella sov och pappan drack kaffe


Skarvarna lite närmare


"Livet är underbart" (Om man bortser från allt praktiskt tjafs som jobb och mat på bordet, typ. Nej, nu ska jag inte vara sånn, happy thoughts!)

   
1) Skog, fjäll, vatten = Funäs 2) Jo, en liten by är det ju med! I mitten av bilden, där lever och verkar vi 3) Fjällets guld är på g, hjortron. 4) Vissa gillar att jogga på fjället, inte vi, men smygfota går bra. Helags och Mittåkläppen i bakgrunden.


"Blir den här posen bra pappa?"


"Ok, du vill ha en närbild, blir det här bra?"


Det finns en gräns för hur mycket fjället kan erbjuda en 1-åring, haha.


=) & =(

Nämde aldrig det i förra inlägget men igår åt vi middag tillsammans med våra grannar/hyresvärdar och det var supertrevligt, som vanligt. De hade fixat maten men vi åt hos oss då de håller på att renovera och greja och uteplatsen var belamrad med diverese slipar och grejer. De hade gjort kalasgoda grillspett med grönsaker och fläskfilé som legat i en egengjord marinad (killen är f.d kock) och så hade de med deras egna fritös som de gjorde strips i, skitkul och gott! Sen att solen sken och det faktiskt var över 15 grader och vi kunde sitta ute var ju helt fantastiskt! De ska ha barn nu i höst så det blev mycket förlossnings- och bebissnack med jag tror alla fann det underhållande.

Ikväll hade vi också middagssällskap, Hanna, Marucs, Vincent och Tristan var här och käkade vardagsmat, men det äro icke att förglömma att man kan bjuda enkelt med!  =) Pontus hade gjort en jättegod korv- och potatissoppa med mjölkbas som var färdig precis så jag kom hem från jobbet. Skönt att sätta sig vid ett dukat bord bland goda vänner och familjen!

Ja, det är ju =) som ni förstått. =( beror på jobb och lite annat som jag varken kan eller vill vara så detaljerad om då jag egentligen inte vet vad som kommer hända. Men det känns oroligt och saker blir kanske inte precis som vi vill men allt löser sig ju. Jag är så glad att jag har Pontus för han är verkligen en sann optimist. Ibland kan det driva mig till vansinne då han vill göra allt mellan himmel och jord, gärna inom loppet av några timmar och inget är aldrig några problem men oftast är det himla skönt att han alltid finns där och säger att "det löser sig, baby, det gör det alltid". Och ja, så länge vi har varandra vi lilla familjen så är allt bra!


SGI, lägstanivå, sysselsättningsgrad, deltid, timanställning...

Oj, vad svårt det är att få ihop tillvaron ibland. Eller ja, inte att må bra och så men att få ihop en hög med pengar på rätt sätt, som vi kan leva på, som Försäkringskassan godkänner och som har Mirabelles välbefinnande i fokus... Måste prata med våra arbetsgivare och Försäkringskassan för att få ihop något bra. Efter nyår blir det nog lättare igen. Då är det ju säsong = mer jobb till mig, Pontus går upp och jobbar 100 % igen och Bella börjar på dagis. Hon står anmäld som en 100% plats men då Pontus alltid är ledig någpn dag i veckan som kompensation för kvällar och helger så blir det ju inte 100%. Dessutom kommer nog jag att jobba deltid på något vis då det oftast är så med säsongsjobben. Ja, det med, våra scheman måste ju passa ihop med, suck!

Allt är fortfarande uppbyggt efter devisen att en förälder (läs mamman) ska stanna hemma med barnet tills dess att det början skolan typ. Då flyter allt som bäst, men hur många vill och kan leva så idag? Ok, kanske inte så överdrivet men det är definitivt lättast för dom som har två fasta 100 %. Timanställda göre sig icke besvär...

Men det ska lösas, det är det ju tvunget att göra!