lina lindström och livet

Här i Funäs finns en park som heter Fornminnesparken. För er som är bekanta med Sundsvall, som jag antar att typ 90% av er är, så påminner det mycket om Norra berget. En gräsplätt med små gamla hus från förr helt enkelt och med ett litet fik som serverar kaffe och våfflor. Det är precis så mysigt som det låter! På alla husen finns en liten skylt som enkelt förklarar vad huset användes till förr och här och var finns små skyltar med texter om "livet förr". Jag och Mirabelle var där i två timmar idag och det var jättekul. Det var kallt och blåsigt med med rätt kläder gick det fint ändå. Mirabelle sov inte länge idag som jag hoppades igår pga av den sena läggningen, nej då hon ville upp 6.20 så då var det bara att bifalla diktatorns önskan och masa sig upp och göra välling!

Den tidiga morgonen innebar att hon sov ca två timmar mindre än normalt under natten så redan vid 8.30 slocknade hon och sov till 10. Då åt hon lunch och lekte lite och sen gick vi alltså till Fornminnesparken. Väl där beställde jag kaffe och bulle och Mirabelle roade sig i sandlådan. Detta blev dock trist efter att sex traktorer, nio småbilar, fem små spadar, tre gigantiska spadar och tio hinkar noga undersökts så då fick hon dra sin egen vagn fram och tillbaka medan jag fikade klart. Sen klättrade hon uppför en superlång trappa, säkert tjugo meter lång iaf, i ett jäkla tempo. Självklart gick jag bakom. Efter det hittade vi en boll och vi satte oss på en trätrall och rullade den mellan varandra. Eller jag rullade och Mirabelle flyttade den iaf, någorlunda. Då kom tjejen som jobbade i serveringen och berättade att Lilla Lo snart skulle komma. Jippie! Jag hade läst i en annons att Lilla Lo skulle vara i parken på fredagar men jag visste inte om det fortfarande var säsong men detta var sista veckan. Tur och kul! Lilla Lo är ju Funäsdalsbergets maskot under vintrarna men det visade sig alltså att hon som är Lilla Lo jobbar i parken på sommaren och då dyker Lo upp även där.

Medan vi väntade så kollade vi vad de större barnen fick lära sig i säterstugan. Säter är härjedalska för fäbod. En bastant, mycket trevlig och pedagogisk dam med gammeldagsa kläder komplett med huckle, förkläde, näverkorg och skinnstövlar lärde barnen hur de skulle få eld i järnspisen genom att "få drag", alltså att trycka ut den kalla luften ur skorstenen med hjälp av varm luft från eld. Barnen som var mellan 7-10 år ca fick själva tända elden och de tyckte att det var mycket spännande. Senare skulle de få testa att baka bröd på gammalt vis. Verkligen en kul aktivitet! Sånt ska vi göra med Mirabelle då hon blir stor.

Då kom då Lilla Lo iaf och alla barnen blev såklart superglada! Faktiskt även Mirabelle som genast sträckte sig emot henne och ville klappa. Så sa hon "dä, dä, dä" och tjöt lite roat, haha. Barnen fick ett gosedjur föreställande Lilla Lo och ett klistermärke. Ja, klart jag fattar att det är reklam. Ett sätt att köpa ungarna så de tjatar på sina föräldrar att "åka till Funäsdalsberget för fär finns ju Lo, snälla, snälla, snälla!" men det är iaf mysigt tycker jag och hon som är Lilla Lo är verkligen supertrevlig. För att barnen inte ska bli rädda låtsas hon att Lo är lite blyg för dom och gömmer ansiktet i händerna och så. Inga påtvingade kramar och sånt som jag själv absolut avskydde då jag var liten.

Efter det blev Mirabelle trött så vi gick hemåt och hon somnade i vagnen på vägen.

Nu väntar vi mest på att Pontus ska sluta jobba och komma hem. Det vankas tacos och fredagsmys!