lina lindström och livet

I tisdags visade sig Funäsdalsfjällen från sin bästa sida: Varmt, soligt, inte ett moln på himlen och en obefintlig vind. Bella var också på hugget, eller åtminstone tillräckligt på hugget för att en rejäl utedag verkade vara en bra idé. Efter en kort överläggning med en annan pappa i byn bestämdes det att dagen skulle vigas åt en dagstur och tillika pappadejt upp emot Hamrafjället och Andersborg.

Efter lunch påbörjade vi vandringen upp emot Andersborg från fjällparkeringen i Tänndalen. Nöjda barn i bärryggsäckar, solen i ögonen och fjällmassiven i gyllene höstskrud; det pappalediga goda livet på en pinne!

Några hundra meter efter Andersborg, där leden går igenom ett pass med sjöar mot vindskyddet i Svalåtjärn slog vi läger för dagen. Bella sov i ryggsäcken och Sigrid bajsade i blöjan. En hyfsat nöjd Pontus la sig på rygg i gräset  med ett grässtrå i munnen och byggde upp suget på frystorkat kaffe. Det är ganska fantastiskt hur nöjda barn kan vara ibland. Vi hängde uppe på vår lilla inmutade plats i åtminstone tre timmar, utan leksaker, utan arrangerade lekar eller något annat (klar fördel med kalfjäll - inga träd eller buskage som en 1-åring kan gömma sig bakom, fri sikt = full uppsyn!) och de var konstant nöjda!

På vägen tillbaka fick jag igen för bajsblöjan i alla fall. Bella kastade i smyg av sig mössan vilket tog några hundra meter för mig att upptäcka, vilket resulterade i en liten detour.

In alles en fantastisk dag!