En helg i Åre
Helgen som var spenderade vi i stora fjällbyn; Åre. Man kan ju klaga på överexploatering, att det egentligen bara finns ett fjäll, att det bara är massa brats där etc men det var super att få komma dit iaf! Kul att få gå på byn och äta och kolla i butiker t.ex.
Vi kom sent på fredagkväll och vi tänkte att Mirabelle fick bestämma om hon ville vara vaken en stund (efter att ha sovit i bilen) men det visade sig att hon bara ville somna om så det gick hur smidigt som helst. Vi andra åt sen middag och sen myste vi i soffan. Vi är alltså jag, Pontus, Pontus föräldarar och syster. Jättekul!
På lördag hade jag en dag helt för mig själv, sweet! Var först på Holiday Club och badade och bastade. Det var skönt även om det var lite för många konferensgäster där... Sen så träffade jag Jessica, hennes syrra Malin och Jessicas kille Tobias. Vi åt en supergod och superfet lunch på Allstar vilket nog är min nya favoritkedja då det gäller "enklare" middag eller lunch. Många O'learys har blivit Allstars tror jag och det är bara bra. Gillade O'learys med men Allstars är finare, fräschare och menyn är större och mer varierad. Så där satt vi och gottade oss länge, så länge att Pontus hann förbi efter en halvdag i backen och en fika på byn med Claes och Marie och Mirabelle.
Sen blev det middag och en till god middag följt av en helt TV-fri kväll (!?), istället spelade vi "med andra ord", hur kul som helst! Det var dock inte planerat att vi inte skulle ha TV men det passade ju bra med tanke på Earth Hour och allt, som vi förvisso missade men en lampa är väl bättre än en platt-TV antar jag? =)
På söndagen åkte vi alla till Rödkullen och jag testade att åka två åk med brädan. Det gick super rent fysiskt även om det var lite isigt men jag kunde inte släppa tanken "tänk om jag ramlar på magen". Det har ju gått super tidigare, även om det kanske var närmare en månad sedan jag åkte sist. Men nu är det alltså slut för den här säsongen! Tror det blev så verkligt nu att det verkligen är en bebis där inne nu då vi varit på ultraljud och jag känner henne dagligen. Pontus kan också känna henne! Det både syns och känns små rörelser utanpå magen, så skoj! Än så länge är hon dock vaken bara någon timme varje dag men då är det fart. Mer rörelser än vad Mirabelle sysslade med så jag vet inte, blir det en mer livlig bebis även på utsidan sen? Mirabelle var ju verkligen en nöjd bebis måste vi säga, speciellt i efterhand, haha. Visst hade hon "gå och stå-period" på kvällarna då hon bara ville bli buren men det var ju väldigt lindrigt egentligen.
På måndagen i Åre var vi på byn hela dagen. Åt god lunch på Åregården och gick och kikade. Sen hem till stugan och packade ihop innan vi åt middag och for hem till lilla fjällbyn. Superhelg!!
Bella och faster Lotta upptäckte en gemensam favorit; kall korv.
Bella åt kall korv medan hon väntade på de grillade. In alles fyra korvar, dock utan räksallad och bara två med bröd! ;)
Mirabelle har verkligen testat mammas tålamod nu ikväll. Pontus jobbar kväll och oj vad hon har trotsat. För visst måste man väl kunna säga att en 1,5 åring gör det, eller? Hon upprepar allt vi sagt nej/aja baja till minst fem gånger och skrattar rått då vi säger aja baja för femte gången, haha. Oftast går det ju att avleda henne även om det sker under stora protester men vi tror ändå det är bättre än att just säga aja baja hela tiden och bli ovänner, iaf nu då hon är så liten än. Men vi vill ju ändå på något vis markera allvaret men inte göra henne ledsen då vi inte riktigt vet om hon kan koppla ihop orsak och verkan? Oj vad svårt det är då man håller på med annat. Som idag då jag lagde mat och hon för första gången upptäckte vreden till spisplattorna. Extra kul då en lampa tänds ju! Suck! Kunde ju inte direkt ta henne och läsa en bok eller leka för jag hade ju som sagt mat på spisen så det blev "arga mamman tjatet" vilket till slut fick Mirabelle att slänga sig på golvet och gråta. Usch, gillar det inte alls! Men maten hamnade iaf på bordet, eller ja mest på golvet från Mirabelles tallrik som gärna kladdar om hon inte är hungrig eller bara vill...trotsa? Hennes bordskick är sämre nu än då hon var dryga ett! Haha, eller klart hon KAN men hon VILL inte alltid äta fint. Efter maten var hon gnällig så jag struntade i att plocka av utan gick direkt och satte mig i soffan och kollade på Bolibompa med henne i knäet. En nöjd tjej satt trött och gosade med min hals (läs borrade in sylvassa naglar i det tunna skinnet) och kollade på Bolibompa-Johan (blir han aldrig äldre?!) som var i en ladgård med lammungar. Efter kanske 20 minuter satte jag henne i soffan och sa att jag kommer strax och hon sa "mmm". Men jag hann bara till köket så kom hon efter, gråtandes. Vad gör man då liksom? Ska man alltid vara till lags och alltså behöva slänga massa mat som blir dålig av att stå framme om man kan ta det först efter hon somnat eller kan man låta henne gnälla någon minut och sen ägna sig åt henne? Jag valde iaf det sista och lät henne vara med och diska för att kombinera lite. Hade bråkat klart för kvällen så då hon hällde ut hela glas vatten på golvet och skrattad högt tog jag bara några djupa andetag och räknade till tio. Haha, barn va, vilken grej!
Jag säger som prins Haakan sa till Mette-Marit då han höll tal till henne efter deras vigsel "det finns ingen som kan göra mig så irriterad men det finns inte heller någon som jag älskar lika innerligt". Marie Mirabelle, du är mammas allt.
Vi kom sent på fredagkväll och vi tänkte att Mirabelle fick bestämma om hon ville vara vaken en stund (efter att ha sovit i bilen) men det visade sig att hon bara ville somna om så det gick hur smidigt som helst. Vi andra åt sen middag och sen myste vi i soffan. Vi är alltså jag, Pontus, Pontus föräldarar och syster. Jättekul!
På lördag hade jag en dag helt för mig själv, sweet! Var först på Holiday Club och badade och bastade. Det var skönt även om det var lite för många konferensgäster där... Sen så träffade jag Jessica, hennes syrra Malin och Jessicas kille Tobias. Vi åt en supergod och superfet lunch på Allstar vilket nog är min nya favoritkedja då det gäller "enklare" middag eller lunch. Många O'learys har blivit Allstars tror jag och det är bara bra. Gillade O'learys med men Allstars är finare, fräschare och menyn är större och mer varierad. Så där satt vi och gottade oss länge, så länge att Pontus hann förbi efter en halvdag i backen och en fika på byn med Claes och Marie och Mirabelle.
Sen blev det middag och en till god middag följt av en helt TV-fri kväll (!?), istället spelade vi "med andra ord", hur kul som helst! Det var dock inte planerat att vi inte skulle ha TV men det passade ju bra med tanke på Earth Hour och allt, som vi förvisso missade men en lampa är väl bättre än en platt-TV antar jag? =)
På söndagen åkte vi alla till Rödkullen och jag testade att åka två åk med brädan. Det gick super rent fysiskt även om det var lite isigt men jag kunde inte släppa tanken "tänk om jag ramlar på magen". Det har ju gått super tidigare, även om det kanske var närmare en månad sedan jag åkte sist. Men nu är det alltså slut för den här säsongen! Tror det blev så verkligt nu att det verkligen är en bebis där inne nu då vi varit på ultraljud och jag känner henne dagligen. Pontus kan också känna henne! Det både syns och känns små rörelser utanpå magen, så skoj! Än så länge är hon dock vaken bara någon timme varje dag men då är det fart. Mer rörelser än vad Mirabelle sysslade med så jag vet inte, blir det en mer livlig bebis även på utsidan sen? Mirabelle var ju verkligen en nöjd bebis måste vi säga, speciellt i efterhand, haha. Visst hade hon "gå och stå-period" på kvällarna då hon bara ville bli buren men det var ju väldigt lindrigt egentligen.
På måndagen i Åre var vi på byn hela dagen. Åt god lunch på Åregården och gick och kikade. Sen hem till stugan och packade ihop innan vi åt middag och for hem till lilla fjällbyn. Superhelg!!
Bella och faster Lotta upptäckte en gemensam favorit; kall korv.
Bella åt kall korv medan hon väntade på de grillade. In alles fyra korvar, dock utan räksallad och bara två med bröd! ;)
Mirabelle har verkligen testat mammas tålamod nu ikväll. Pontus jobbar kväll och oj vad hon har trotsat. För visst måste man väl kunna säga att en 1,5 åring gör det, eller? Hon upprepar allt vi sagt nej/aja baja till minst fem gånger och skrattar rått då vi säger aja baja för femte gången, haha. Oftast går det ju att avleda henne även om det sker under stora protester men vi tror ändå det är bättre än att just säga aja baja hela tiden och bli ovänner, iaf nu då hon är så liten än. Men vi vill ju ändå på något vis markera allvaret men inte göra henne ledsen då vi inte riktigt vet om hon kan koppla ihop orsak och verkan? Oj vad svårt det är då man håller på med annat. Som idag då jag lagde mat och hon för första gången upptäckte vreden till spisplattorna. Extra kul då en lampa tänds ju! Suck! Kunde ju inte direkt ta henne och läsa en bok eller leka för jag hade ju som sagt mat på spisen så det blev "arga mamman tjatet" vilket till slut fick Mirabelle att slänga sig på golvet och gråta. Usch, gillar det inte alls! Men maten hamnade iaf på bordet, eller ja mest på golvet från Mirabelles tallrik som gärna kladdar om hon inte är hungrig eller bara vill...trotsa? Hennes bordskick är sämre nu än då hon var dryga ett! Haha, eller klart hon KAN men hon VILL inte alltid äta fint. Efter maten var hon gnällig så jag struntade i att plocka av utan gick direkt och satte mig i soffan och kollade på Bolibompa med henne i knäet. En nöjd tjej satt trött och gosade med min hals (läs borrade in sylvassa naglar i det tunna skinnet) och kollade på Bolibompa-Johan (blir han aldrig äldre?!) som var i en ladgård med lammungar. Efter kanske 20 minuter satte jag henne i soffan och sa att jag kommer strax och hon sa "mmm". Men jag hann bara till köket så kom hon efter, gråtandes. Vad gör man då liksom? Ska man alltid vara till lags och alltså behöva slänga massa mat som blir dålig av att stå framme om man kan ta det först efter hon somnat eller kan man låta henne gnälla någon minut och sen ägna sig åt henne? Jag valde iaf det sista och lät henne vara med och diska för att kombinera lite. Hade bråkat klart för kvällen så då hon hällde ut hela glas vatten på golvet och skrattad högt tog jag bara några djupa andetag och räknade till tio. Haha, barn va, vilken grej!
Jag säger som prins Haakan sa till Mette-Marit då han höll tal till henne efter deras vigsel "det finns ingen som kan göra mig så irriterad men det finns inte heller någon som jag älskar lika innerligt". Marie Mirabelle, du är mammas allt.
Kommentarer
Trackback